Första dagen i Japan spenderades med att försöka hitta var vi skulle och hur vi skulle komma dit. Detta var faktiskt inte så svårt som man skulle kunna tro, man kommer ganska långt med bruten Japanska för japanerna är fruktansvärt hjälpsamma.
(Detta märktes igår när vi skulle handla glas och Adam började fråga ut en annan kund som springer genom hela affären för att hjälpa oss)
Med först orden Kobe Ikitai (jag vill åka till Kobe) och sedan Kochi ikitai (jag vill åka till Kochi) lyckades vi ta oss fram genom att fråga uniformsklädd personal (Japan har miljoner av dessa, vi är inte riktigt säkra på vad för något uniformen innebär i de flesta av fallen men det spelar inte så stor roll, de hjälper en ändå).
På flygplatsen i Osaka talade de flesta bruten engelska och kunde förklara att vi skulle köpa en biljett för att med båt åka till Kobe, ta en bus igenom en hamn och sedan ett tåg igenom Kobe tills vi kom till centrum.
Kobe är ganska typiskt Japanskt, oehört stort, överallt finns reklam i alla former, stora färgglada skyltar, högtalare som basunerar ut alla möjliga produkter följt av små jinglar eller hela låtar och när allt annat har misslyckats så kan man alltid köra med att låta personalen buga för förbigående och be folk att komma in.
På detta sätt blev vi indragna till vår första Japanska måltid i en liten kedja som heter Curry House. Så fort man stiger in i affärer eller restauranger ropar hela personalen Irasshaimase! (ca välkommen med högsta möjliga artighet) Affären var stor som en korvkiosk, trots detta jobbade sju personer där inne, (där var ungefär 12 sittplatser för kunderna >.<) Det fanns absolut ingen plats för våra väskor men de bar artigt in dem i deras ”office” (en städskrub med ett litet bord och en stol) och så fick vi vår första japanska måltid.
Måltiden leder mig till titelämnet. Japanska toaletter, dessa kommer i varierande kvalité och former. De vanligaste är huktoaletterna som ser ut som en pissoar som någon har lagt ner på marken, dessa är obekväma och vi drar oss för att gå nära dem, sedan kommer de vanliga toaletterna som man kan hitta överallt i världen… därefter, kommer de japanska, som man troligtvis bara kan hitta här.
När jag först kom in på den i flygplatsen tittade jag lite roat på den och tänkte ”hah! Den har en fjärrkontroll”… lite senare insåg jag att ja, den har en fjärrkontroll, med ca 40 knappar, alla givetvis med japansk text och utan några slags bilder som förklarar vad de gör. En startat tydligen en fontän… en annan värmer upp sättet… själva spolknappen sitter dock gömd bakom en uppfällbar lucka på väggen bakom toaletten. En så kallad ”Flash Button”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar